jossevafan

Jag misstänker att jag lider av förgiftning, möjligtvis njursvikt, orsakad av överdrivet intag av mögliga vindruvor. Det är lite grann ett genomgående tema i mitt liv, gamla matvaror. Förmodligen kommer det att stå på min gravsten; Här vilar Josefina, hon åt gammal mat.

Eftersom jag hade det så fruktansvärt svårt hela dagen tröstade jag mig själv genom att ta ut 300 kr och spendera dessa. Jag köpte antologin Pittstim så att jag ska förstå de stackars männen lite bättre, jag har alltid misstänkt att det är ganska synd om dem. Jag köpte den också för att bota min Andrev Bergström-abstinens. Nu kan jag vara vaken hela natten och låta min hjärna grovhångla med hans ord, och sen kan jag gråta en skvätt eftersom han är 32 (eller kanske 33 till och med) och har flickvän.

När jag kom hem släckte jag alla lampor, gosade ner mig i en fåtölj och tittade på The Life Aquatic with Steve Zissou. Det kändes bra, jag fnissade för mig själv och tänkte att min pappa är dum i huvudet som inte gillar den. Wes Anderson är ju genialisk, han filmer är konstiga på ett så självklart sätt. Jag ska bli som en Wes Anderson-film när jag blir stor, naturligt skum.

Jag träffade en väldigt gullig alkisgubbe idag också. Alkisgubbar är bra, de vet hur man handskas med kvinnor:

Alkisgubbe - Haru en krona eller två?
Jag - Nej tyvärr (Nödlögn för att slippa ge honom mina filmpengar)
Alkisgubbe - Åkej, ha en bra da' damen! Å du e väldigt söt skaru veta, till skillnad från dom där! (Och så pekade han på en skock tanter)
Jag - Åh tack! Tihihi (Fladdrandes med mina obefintliga ögonfransar)

Jag skiter i att det kom från en man vars huvudföda de tio senaste åren har bestått av T-röd och brödsmulor, såna kan väl också ha känsla för estetik?

Adieu!