En dold längtan

På mitt jobb finns ett stort lager med skruvar, stora och små plastdetaljer och kretskort. Jag har en hemlig fantasi som kommer krypandes varje gång jag befinner mig där. Det finns nämligen en kartong fylld med tallriksstora plastgrejer och jag är helt säker på att om jag tog en av dessa och satte framför ansiktet skulle jag se ut exakt som Darth Vader. Hade jag haft en någorlunda avslappnad relation till någon av mina arbetskamrater hade jag gjort detta för länge sen men nu har det liksom blivit till en undertryckt dröm som jag varken kan glömma eller förverkliga.

Idag satt jag och funderade på hur jag ska lösa problemet. Ska jag smussla med mig plaststycket in på toaletten och småfnissa åt mig själv framför spegeln? Fast då finns ju risken att jag blir upptäckt och hur förklarar man att man vill ha med sig frontstycket till en robotic holder när man ska kissa? Kanske skulle jag bara go wild och hoppa fram bakom en lagerhylla med "masken" för ansiktet när min chef kommer gåendes och väsa: "Pierre, I'm your father". Då skulle vi ha nåt att prata om på utvecklingssamtalet i alla fall.

Till slut kom jag fram till den ultimata planen: Inför min sista arbetsdag ska jag färga min obligatoriska ESD-rock i XXL svart, sen ska jag stega runt i Trimblehuset med rocken böljandes kring vaderna och plaststycket fastsatt på ansiktet. Alla som undrade vem den där tysta lilla flickan i avdelning 111  var, de ska allt få se. Min förmontör-karriär ska få ett storstilat avslut, med rökmaskiner, domedagsmusik och ond bråd död. Eller jag har nog inga mördargener, men allt det andra i alla fall...

...Hej då

Kommentarer
Postat av: frida

det här är det bästa jag har läst på länge.

2008-10-05 @ 20:41:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0