jossevafan

Helt plötsligt halkade jag in i en fjäderlätt sinnesstämning. Det känns ungefär som att trettio nykläckta kycklingar trängs bakom mina revben, och jag kan inte avgöra om det killas eller bara är gosigt. Det är då man behöver en blogg som mest, för att nåla fast sin spattiga lilla själ i cyberrymden.

Sen blir det förstås bara nonsens, men det fina är att man inte bryr sig.

Jag måste sova just precis nu. Jag satt i en halvtimme och försökte omfamna känslan för att få ut några nyckelord men det gick inte bra. Kycklingfjun är så glidigt, det enda konkreta jag har är ett ilande i fingerspetsarna. Jag brukar få det när jag är högt ovan marken, så det är nog där jag är nu.