När verkligheten inte räcker till

Jag har totalt tappat bloggsuget. Förmodligen är det för att jag pratar så mycket nuförtiden att det inte finns nåt kvar till bloggen.

Dessutom händer det mig inte alls lika mycket sjuka saker nu som det brukade göra när jag gick i gymnasiet. Då lyckades jag med att bli instängd i lägenheten av ett gäng byggjobbare på morgonen så att jag missade första lektionen, och bli skjuten i ögat. Jag tror att det var nån som låg på lur med en softairgun men det kan vara min paranoia som talar. Det gjorde hur som helst så ont att jag skrek: "Aaaaaaaaaaaah!", och Marion undrade vad fan jag höll på med. "Nån sköt mig" svarade jag. Sen fick jag en liten röd, rund prick på ögonvitan. Men ingen blåtira, nej nej, jag får aldrig nån lön för mitt lidande.

En annan grej som aldrig skulle hända i dessa enformiga dagar var när Sanna berättade att hon sett en transvestit i kycklinggul fuskpälsjacka såga sönder ett stockholm city-ställ med motorsåg. DET är banne mig bloggmaterial.

Vad har jag att komma med idag? Jag gick ut...det var kallt om kinderna...jag missade tunnelbanan, så jag gick. Inte kul! Eller ja, alltså det var en fin kväll, men det hände ingenting spännande som jag kan berätta om. Jag får väl börja ljuga.

Jag träffade ett albinotvillingpar som hade fått motorstopp borta vid centrum. De gillade ändå inte sin bil, och de hade mycket pengar eftersom de hittat en vikingaskatt när de skulle begrava sin leguan, så de promenerade med mig till kärrtorp och lät bilen stå. Kenneth och Morulf hette de. I vanliga fall hade jag skrattat åt namnet Morulf men han hade ett så fast handslag att jag inte kunde göra annat än respektera honom. Kenneth hade en termos med varm choklad innanför jackan, och Morulf hade ett paket singoallakex i sin höga hatt (ja, han hade hög hatt, ännu en anledning att respektera honom). Vi fikade och tittade på månen. Sen tog jag med dem hem. Nu trollar de för mamma som ännu inte fått klart för sig att de är två stycken. "Oooh" säger hon när Morulf går in i garderoben och Kenneth sedan kommer ut från toaletten. Jag ska sova nu, och tvillingarna har lovat att spela munspel för mig.

Adjöss

Kommentarer
Postat av: Bullen

Det är dags att vi börjar fånga dagen Josse. Det är lättare än du tror :)

2009-01-05 @ 10:59:51
URL: http://iblandundrarjag.blogg.se/
Postat av: FRIDA

du ljuger så bra

2009-01-05 @ 11:51:42
Postat av: josefina

Jag och Linda Bengtzing är stjärnsystrar...

2009-01-05 @ 14:46:27
URL: http://jossevafan.blogg.se/
Postat av: Björn

Haha. Älskar Sannas scenario! Och jag kan hålla med om att verklighetens nya äventyr ibland känns lite för bortträngda, men de finns allt där, det gäller bara att veta var man ska leta... ;)

2009-01-06 @ 18:05:40
Postat av: Björn

Men var tog mitt fina inlägg vägen..?

2009-01-06 @ 18:15:53
Postat av: Björn

Men där var det ju, fast ändå inte. Äsch, vad läskigt.

2009-01-06 @ 18:16:32
Postat av: Bullen

Det är bara en illusion Björn ^^

2009-01-06 @ 22:12:48
URL: http://iblandundrarjag.blogg.se/
Postat av: Orvar

Haha jag minns verkligen kycklingtransan, det var en sjuk upplevelse!

2009-01-07 @ 18:46:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0