Rädda världen?
Jag sitter och svettas med en skriftlig reflektion om urbanisering och hållbar utveckling i Rio de Janeiro. "Hur skulle du förändra staden?". Jag får magknip när de håller på så där. Ligger det i mina händer nu? Att rädda Rio från förfall. Förvandla dystopin till en utopi. När Copacabana sjunker ner i havet och tar med sig alla inoljade chokladmumsiga kroppar och kokainpudrade näsor, är det mitt fel? Kanske lite...
Jag kommer nog inte att rädda världen, eller Sverige, eller ens Stockholm. Om jag anstränger mig kanske jag kan rädda min stympade lilla basilikaplanta, åtminstone året ut. Räcker det?
Här är ett glatt ansikte i alla fall. Jag har hört att man ska visa glada ansikten för bebisar, för då blir de glada själva. Om man visar glada ansikten för alla bebisar i hela världen så kanske man kan rädda den, världen alltså. Det gör vi!