Nattlig sinnesfrid
Jag sitter här, mitt i natten, i ett mörkt vardagsrum. Datorn brusar. Jag har sett en dålig film. Jag vet i vanlig ordning ingenting. Men inatt, just inatt, känner jag mig helt och hållet tillfreds med livet. Magen känner sig glad, imorgon ska jag cykla på min cykel och jag ska äta chokladbollar. På kvällen ska jag ta på mig en klänning och dansa. Ibland måste man göra det lite enkelt för sig också. Det handlar om kontraster. Ena dagen pulsar man fram i en snöstorm och den andra sjunger man i duschen. Lite av varje, ordinerar doktor Josefina, och går och lägger sig sedan. God natt.
Ps. Den här frisyren formade sig plötsligt på min skalp häromveckan. Den ska jag inte ha imorgon. Ds.
Färs och frihet
Jag kan glatt konstatera att den där påsen med 1 kg torkad sojafärs som jag köpte förra veckan var mitt livs bästa investering. Jag har nu använt 1,5 dl, vilket utgör typ en promille av det ursprungliga innehållet, och det räckte till hela tre portioner delikat mat. Jag har varit exalterad över detta hela kvällen. Det känns som att jag har lurat ett ondskefullt system där man bara har råd att vara veggis om man går med på att leva uteslutande på bönor och ris. Nu har jag färs så att det räcker i minst ett år, och det kostade inte ens hundra kronor. Förstår ni vidden av detta? Det finns ingenting som jag och min sojafärs inte kan göra. INGENTING! Vi kommer att utrota världsvälten, färsen och jag. Åh, jag är så lycklig!
Vidare kan jag berätta att jag ikväll har haft en hel biosalong för mig själv för första gången. Jag trodde att det skulle kännas läskigt men det var faktiskt mest bara trevligt. Jag bredde ut mina saker över tre olika fåtöljer bara för att jag kunde, och så sprattlade jag omkring och prasslade med grejer, och tuggade högljutt på mina medhavda vindruvor. Det var frihet på hög nivå. Fast sen glömde jag min mössa där. Friheten kräver sina offer antar jag.
Nu ska jag sova och försöka förbereda mig mentalt inför ett seminarium som jag dessvärre inte har pluggat till. Jag vet inte riktigt hur det blev så. Kanske var det färsen som kom emellan.
Saker att vara glad för
Okej, jag tänkte såhär: Vinterdeppen är ett faktum, jag har ramlat och typ krossat mitt bäcken, etnologi c är högst förvirrande och halloumi är på tok för dyrt. Meeeeen, det finns saker som är bra här i livet och jag har hört att om man bara tänker på dem, skrattar hejdlöst och ger pengar till välgörenhet så tar man sig igenom det här. Så nu kör vi, en lista på saker att vara glad för:
- Jag har ett helt kg torkad sojafärs i skafferiet som bara väntar på att blötas upp och förvandlas till kulinariska läckerheter. Framför mig har jag den experimentiella matlagningens storhetstid och allt kan hända!
- Mamma smsade igår och berättade att jag hade fått ett brev från Göteborg och att det innehöll en biobiljett. Gratis bio alltså. DET är något att vara glad över. Jag ska gå till någon liten salong mitt på dagen, och så ska jag sitta där med alla pensionärer och känna att film på bio är något heligt. Pensionärer varken prasslar med godis eller kollar mejlen på sin iphone mitt i filmen, de håller andan och häpnar.
- Jag har vänner som ser till att överraskande saker händer. Som att man helt plötsligt sitter och badar skumbad mitt i natten i Flogsta, eller får gul trolldeg intryckt i ansiktet. Dessutom är de roliga nästan hela tiden och blir exalterade över saker utan vara tvugna att läsa på internet om de är bra först.
- Jag är varken sexuellt dragen till barn, djur eller byggnader. (Det finns en förstås många andra saker som jag inte heller vill ligga med, men jag behöver kanske inte lista alla.)
- Jag har köpt ett par nya jeans för bara hundra kronor, som dessutom inte visar några som helst tendenser till att vilja töja sig extremt mycket.
- Hemifrån mig är det cirka en kvarts gångavstånd till en stor mängd nationspubar där en stor stark kostar högst 29 kronor.
- Jag ska fanimig åka till Serbien i år. Och jag ska ha kul.
- Jag besitter en rätt stor mängd goda egenskaper. Tillexempel så har jag en talang för att roa mig själv med små medel, och jag saknar både stolthet och långsinthet. Jag cyklar med hjälm, sjunger för högt fast jag går ensam och skrattar åt mig själv när jag halkar. Och jag gör saker som jag är rädd för, hela tiden.
- The Shins spelar på Berns och jag har en biljett. Den var förvisso dyr, men det är ändå värt att vara glad för. Och Frida ska med dessutom, hon är trevlig.
Nu känner jag mig faktiskt väldigt glad. Positivt tänkande är kanske inte helt överskattat. Möjligtvis kommer jag nu att börja läsa böcker av hon före-detta-heroinist-och-numera-överlycklig-och-albino-självkänsla-människan, och börja varje morgon med en solhälsning och algjuice.
