jossevafan

Mina föräldrar har flyttat ut på landet för sommaren. De gör så, som flyttfåglar ungefär. Fast det har nog inte så mycket med temperaturen att göra, snarare är det väl vågskvalp och verandavin som lockar. Hur som helst bor jag alltså själv i en fyra nu och det är mer än jag kan hantera. Jag förstår inte riktigt hur det går till, men rätt vad det är har kläderna och de halvurdruckna glasen övermannat mig och allt jag kan göra är att fly innan jag själv förvandlas till damm och gamla kvitton.

Idag när jag kom hem från jobbet var hela lägenheten städad, disken var borta och alla mina kläder var tvättade. Det var min kära curlingmamma som hade lämnat sin faluröda lilla fristad för en dag och räddat mig och lägenheten från förfall. Hon är som en eltandborste. Ni vet de där i tv-reklamerna som sveper fram som en tromb och målmedvetet befriar tänderna från gult klägg tills de är så vita att man tillochmed kan höra det: "kling klong".

Jag antar att det här är lite pinsamt, jag fyller ju snart 20 liksom. Men så länge jag sopar lika mycket framför mina småskruttar när jag blir mammagammal så borde det ju vara lugnt. Det kanske hör det Lundqvistska arvet till, att vara både krockkudde och rumpvärme åt sina barn, och ibland även motor om det känns nödvändigt.