Hoppeti




Fast jag inte skulle så saknar jag sommaren nu. Och Jack förstås. Han är i Göteborg. Varje gång han åker bort känner jag mig lite extra döende. När han var i Åre lyckades jag övertyga mig själv om min egen dödlighet så väl att jag började kissa blod. Det kanske inte hängde ihop, men det kändes så då.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0